Sista morgonen i Havanna var tidig. Jag gick upp 3.15. Då höll mitt värdpar fortfarande på att festa med sina amigos. Felizidades, det var ju alla hjärtans dag. Själv passade jag på att få sex timmars sömn. Jag kände mig oförskämt pigg när jag vaknade. En stund. Men det gick över. Taxi till flyget där det återstod mycket väntan även om flyget var i tid. Säkerhetskontrollanden verkade också trött. Han nickade till medan mina saker gick genom scannern.
Jag känner mig helt färdig. Trött. Vet inte hur jag ska klara av denna 24-timmarsdag, särskilt med förkylning och ledsmärtor i kroppen. Men Costa Rica är så annorlunda mog Kuba. Flygplatsen har en mjuk matta, något som känns ovanligt för flygplatser i exotiska länder. Där har jag tänkt knoppa in någon gång under mina sju timmars transfer här. Dessutom tror jag att jag ska lyckas hitta lite choklad. 2 veckor utan är lång tid. Dessutom internetar jag här med min egen dator för första gången!! Utan mus dock vilket innebär en del strul. Jag kan inte alla kortkommandon. Ny mus är högsta prio. Gratis internet är det också. I´m in heaven!! Får se hur länge batterierna räcker.
Valutan får jag ingen rätsida på. Har precis betalat 1600 för vatten. Tycker det låter dyrt, men vad vet jag om Costa Ricisk valuta.
Ikväll blir det dollars. Det känns mer bekant.
Under tiden ska jag försöka gå in i ett nytt mode, med hjälp av musik. Hemmamusik. Sånt jag inte har lyssnat på under hela Kubavistelsen. Mest på grund av att hörlurarna är vajsing, men det kändes också mer rätt att befinna mig i tiden, i nuet, vilket inkluderar salsa och raggaton. Nu lägger jag det bakom mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar