Själv igen

Så skildes till slut våra vägar. Ändå senare än förväntat - jag fick två bonusdagar med mina franska vänner. För första gången i Sydafrika är jag nu för mig själv. Att resa med fransmännen var bekvämt men ibland lite oorganiserat. Det var inte bara en dag vi missade en eller ett par måltider. Den som känner mig vet hur jag blir när jag inte får äta.

Men det var också skönt att ha resesällskap, särskilt när vi gjorde stora avstånd på kort tid. I lite mörka områden.

Jag är i Port Elisabeth nu och min resa med buss börjar idag. Eller imorgon. Det var massor jag skulle skriva om detta. Men allt är nu blankt.

Sydafrika gör det med mig. Det fattas mat, det fattas även wifi. Men jag älskar sydafrikanerna. Deras mentalitet och problemlösningsförmåga är underbar. Allt löser sig om man behöver hjälp. Robots betyder trafikljus och om de börjar prata om hur många robots du ska åka igenom för att komma dit du vill, då kan du bara stänga av öronen och be till högre makter. För att försöka komma rätt på första eller andra försöket här, det är nästan omöjligt.

Det är kanske fördelen med att åka buss. Jag tror att de åtminstone hittar. Så mindre tid ska förhoppningsvis ödas på att irra. Dessutom längtar jag efter riktig mat!! Ingen snabbmat. Och bara mat överlag. Och vin kanske :)



På köttmarknaden (ja, jag ÄR vegitarian!)



Vilse i Swaziland



Frukostvy