Idag har jag blivit mer kär i Albany än jag trodde var möjligt. Den här staden kan ha allt. Jag har haft platser helt för mig själv idag. Jag vet inte om det är för att turisterna inte hittar hit eller om de är för lata. Jag har sett allt jag hunnit med. På Emu point hörde jag en snurra på håll och fick en deja vu över svensk sommar. På Frenchman bay beach var det jag, havet och solen. Jag satt och tog det lugnt i säkert 20 minuter. Något slags rekord igen. Jag kände mig helt lugn. Dessutom såg jag en windmill farm. De där vindkraftverken låter lite som jetmotorer när man står under dem. Vilka krafter det rör sig om!
Jag har dessutom sett blåshål (låter löjligt på svenska :), en naturlig bro och ett hål. Ja, visst är det upphetsande. Jag var som galen med kameran, så ni får ta mig på mitt ord i det här fallet.
Dessutom vaknade min iPod åter till liv idag. Hoppas det håller i sig så jag har något att göra på flyget. Jag har snart bytt ut hela min maskinpark på den här resan och jag tycker det räcker nu.
Det ni ser är inte överdriven skräck. Jag är för tusan 40 meter ovan moder jord på en ranglig ställning!!
Kunde nästan vara Sverige, förutom det turkosblå vattnet då...
Så många vyer
Självpå stranden
Naturlig bro
2 kommentarer:
Vackert, vackert, vackert!
Balsam för själen kan jag tänka.
Bilderna ser som alltid helt underbara ut! :-) Stålställning 40m upp i luften var vågat! Jag tycker att jag känner igen den där stenbron förresten...
Skicka en kommentar