fredag 30 januari 2009

Utflykt

Flykten fran Sverige blev nagot forsenad. Pa flyget hamnade jag bredvid en nagot bitter Amerikan som ondgjorde sig over Air France. Efter att ha foreslagit att Frankrike skulle bli helmuslimskt sa att USA skulle ha en orsak att ga in och utrota landet fran kartan dog snabbt smapratandet ut.

Paris luktade starka rengoringsmedel med inslag av citron, och tunga parfymer. Men det kanske alla flygplatser gor. Paris smakade Yoplait, Vittel och KitKat.

Lunchen serverades hogt over havet, ovanfor molnen. Jag blev matt av gladje nar jag sag maten. En bit brie, gravad lax, en flaska Merlot och appelkaka kan gladja en nybliven veg mycket. Eller ocksa var jag bara valdigt hungrig. Fransmannen kan det har med mat, tankte jag.

Sen fann jag mig sittandes dar och stirra ut over vingen. En jetmotor som skakade i takt med turbulensen. Ingen uppfattning om vad som var upp eller ner. Allt var bara en bladisig sorja. Da undrade jag vad jag holl pa med. Vad gor jag i den har metallkroppen, helt anonym i universum, alldeles for nara den potentiellt oandliga rymden. Jag holl pa att fa ett sammanbrott men tog mig samman. Polackerna bredvid mig som gav mig the silent treatment hela vagen och luktade vodka gjorde inte saken muntrare. Efter att i en timme ha statt och hangt i "baren" dar det fanns fri tillgang till vatten och cola och viss mojlighet till barhang kande jag mig lite battre. Sen somnade jag till i omgangar. Min blodsockerhalt nadde sitt absoluta lagvattenmarke nar det kalla mellanmalet antligen kom in. 7 timmar efter lunch. Fransmannen kan det har med bantningsmetoder, tankte jag.

Antligen intag i Kuba. Jag kande mig lugn. Hittade snabbt en (sot!) taxikille efter att ha lyckats komma over lite CUC. Killen tog mig till ett casa particular dar tva gulliga Kubaner nu tar val hand om mig. Ser till att jag far mat i mig, lar mig spanska och rader mig att inte lita pa nagon. Nagot som visat sig vara anvandbart. Habana ler mot mig och for stunden forsoker jag komma over mitt laga blodsocker, om kexforpackningen bara ville slappa till.

1 kommentar:

Anonym sa...

jag tyckte CUC var kul:P Härligt att höra från dig